"Dansk främlingsfientlighet och svensk dubbelmoral" var temat för diskussionen, som till stor del handlade om hur integrationspolitiken bygger på de skillnader mellan Sverige och Danmark som växt fram genom historien. Medan Sverige främst danades under 1900-talet, växte Danmarks nationalism fram under 1800-talet, menar Hanne Sanders, ledare för Centrum för Danmarksstudier vid Lunds universitet.

-- Därför är det viktigt att vara född dansk, med danskt språk och dansk kultur. Danmark är ett mer borgerligt samhälle där alla kan sin litteratur och historia. Se på tv-serien Matador eller på de danska julkalendrarna som alltid handlar om historia, säger hon.

Ulf Hedetoft, professor i internationella studier vid Köpenhamns universitet, fyller i att Danmark historiskt sett är ett "nederlagsland", som varit ockuperat och förlorat territorium till andra.

-- I Danmark har det funnits en levande diskussion: om tyskarna kommer tillbaka och ockuperar Danmark - hur ska danskheten då överleva? I de många konflikterna med Sverige har Danmark förlorat de väsentliga. Det påverkar hur man uppfattar sig själv och andra, säger han.

Sverige har i stället vunnit och därmed haft lättare att ha överseende med andra. Dessutom har det inneburit att svenskarna utvecklat en viss övertygelse om sin moraliska förträfflighet, precis som exempelvis USA, menar Ulf Hedetoft.

Enligt honom var det på 50-talet som skillnaderna mellan länderna verkligen började träda fram. Det var också då som Sverige tog emot sina första invandrare, vilket fick betydelse för den svenska synen på invandring.

-- Svenskarna har haft längre tid att vänja sig än i Danmark där invandrarna kom i slutet av 60-talet. Det finns också dubbelt så stor andel invandrare i Sverige som i Danmark, och det finns en tendens att bli mer tolerant när man faktiskt umgås. Dansk Folkeparti får främst sin uppbackning från de delar av Danmark där det inte bor några invandrare, säger Ulf Hedetoft.

Han anser dock att den danska invandringspolitiken närmat sig den svenska något, genom att det talas lite mer om integration och inte bara assimilation. På motsvarande sätt har den svenska blivit mer restriktiv och det talas om krav på ett sätt som vore otänkbart för tio år sedan. Att de sammanfaller helt har han däremot svårt att tro.

Av Anna Palmehag/NFÖ