-- Jag har ett svenskt kontantkort som jag uteslutande använder för att köpa biljetter med på stadsbussarna i Skåne. Operatören vill att jag ska registrera det, men för det krävs ett äkta svenskt personnummer, det räcker inte med det jag har från min svenska bank eller Skatteverket i Sverige, säger Bjørn, en pendlare som inte vill synas med sitt efternamn, till Nytt från Öresund.

Han bor och arbetar i Danmark och har fritidshus i södra Sverige, och för honom innebär de nya reglerna problem. Anledningen är den svenska betaltjänstlagen och penningtvättslagen, som säger att teleoperatörerna måste ha uppgift om den som använder deras betaltjänster. För den som har anonymt kontantkort blir det därmed omöjligt att köpa sms-biljetter på bussar och tåg, betala parkeringen med sms och på samma sätt köpa dricka och godis i vissa varuautomater.

De svenska teleoperatörerna är långt ifrån förtjusta i lagen. De menar att Finansinspektionen varit övernitisk i sin tolkning av EU-direktiven; att det knappast är sannolikt att svarta inkomster tvättas genom sms-biljetter. Lars Malmström, biträdande kommunikationschef på Finansinspektionen, säger att han förstår invändningarna men menar att det är viktigt att ha en tydlig och hård gräns för att undvika att få in svarta pengar i systemet. Att det drabbar danskar eller andra utan svenskt personnummer är tråkigt, men inte Finansinspektionens fel, menar han.

-- Varken vi, riksdagen eller EU har sagt att teleoperatörerna måste kunna identifiera sina kunder via ett svenskt personnummer. Det är företagen själva som valt att kräva detta. Jag kan bara spekulera i hur man skulle kunna lösa det på annat sätt, men socialförsäkringsnummer eller passnummer skulle kunna vara en möjlighet, säger Lars Malmström.

Av Charlotte Pehrson/NFÖ